Äntligen tillbaka på Färöarna! Polle bror hämtade oss på flygplatsen, och när vi kom hem väntade en utsökt färöisk middag med all den färöiska maten, som jag älskar, inklusive Skerpikjøt, som är torkat, fermenterat lamm eller fårkött.
Skerpikjøt smakar som bäst på en skiva rågbröd med lite salt, men många färingar äter också skerpikjøt med Aromat, som av någon anledning är oerhört populärt på Färöarna. Till maten drack jag en Sisu, som är en färöisk läsk, som smakar lite som Sprite, fast 100 gånger bättre.
Till efterrätt fick vi en bakelse med grädde, som Polles bror påstod att han hade varit uppe hela natten för att baka, men som förpackningen avslöjade kom från det lokala bageri:)
Det har gått mer än två år sedan mitt senaste besök, och mycket har hänt sedan dess. Polles brors hus har nu fått en fin veranda, och familjen har fått en ny medlem; en liten vit pälsboll, som heter Perla. Hon är en Coton de Tulear, som är en allergivänlig hund, som fäller väldigt lite hår. Det kan vara svårt att tro när man ser den fluffiga vita pälsen, men det håren som tappas fastnar tydligen i pälsen istället för att hamna på mattor och möbler. Smart!
Färöiska favoriter 
Skerpikjøt 
Aromat på allt:) 
Perla
